Började inse att om jag går upp något mer så skulle inte Blakkur orka bära mig och jag skulle behöva sluta rida. Började då försöka kontrollera mina portioner och dra ner på gosakerna. Sedan i maj träffade jag Jesper och ville såklart som alla tjejer se bra ut för sin kille så då började jag träna.

 

Under 2014 så var jag arbetslös under en lång period (nästan 7månadeer) och då la jag fullt fokus på min träning. När jag ser tillbaka på 2014 så förstår jag nu att jag mådde skit. Jag blev så besatt av vad jag skulle äta,när och hur mycket jag behövde träna för att få bort den bananen jag åt. Hemma hos oss och i örträsk kunde jag äta så som JAG ville. Med om vi blev bortbjudna till några kompisar eller Jespers familj på middag kunde jag ha ångest flera dagar före och samma dag satt jag och grät bara för att jag inte ville äta nån mat.

 

I början av 2015 började jag gilla mat igen och drog ner lite på springandet. Försöker nu hitta en balans mellan mat, jobb och träning. Det är inte lätt att hinna allt men jag måste lära mig att prioritera mig och mitt välmående. Ibland måste jag skippa träningen och istället vila eller sova ut nån morgon. Just nu väger jag 5kg mer än vad jag hade velat men annars är jag väldigt nöjd med min kropp. Det är inte direkt bara fett jag har lagt på mig utan snarare en hel del muskler, jag älskar att känna mig stark och att jag har ork att hitta på roliga saker på min fritid istället för att liga i sängen och sova för att jag är helt utmattad och hungrig.

 

Jag är faktiskt stolt över vars jag är idag och ångrar inget jag gjort med min kropp under de här 3åren. Jag har lärt mig massor om mig själv och insett att jag kan om jag vill.